JosefineSandberg

Det låter väldigt kanske lite väl noggrant räknat men strunt samma. Jag glömmer aldrig denna dagen.

Första gången jag såg denna killen var den 11 maj 2008, MX3 Sm:et i Finspång gick av stapeln.. Min mamma kom fram till mig och sa att rickards nya mekaniker skulle komma och "hälsa på". Det hon också sa var att han var skit snygg, dock 26 år. kan ni tänka er, min mamma tyckte denna killen var en riktigt pingla. Vid den här tidpunkten hade jag pojkvän och ni som föjde min bogg vid den här tidpunkten förstod nog att vi inte riktigt hade det så bra tillsammans. Visst var jag kär, men jag var mer kär i honom än vad han var i mig. Vårt förhållande byggde mest på svartsjuka. En väldigt stark svartsjuka ifrån min sida.
Jag hälsade på rickards nya mekaniker och inget mer. Jag sa även till mamma att "äsch han var väl inte så snygg".

Det dröjde 3 veckor, då SM:et i tibro gick. Den 1 Juni 2008. Detta var en söndag. Rickards Nya mekaniker var så klart där. Flera gånger kollade vi på varandra. Den där blicken som är så svår att beskriva. Men mer än så var det inte den här gångn heller. Jag var fortfarande tillsammans med den där andra killen, eller snarare sagt. Vi var tillsammans utan att ses. Vet inte om jag kan kalla det för ett förhållande. men ändå.

Tidigt fredagen den 4 Juli 2008 sitter jag och äter frukost, har mina "fina" glasögon på mig, håret står på sniskan och jag ser allmänt död ut. hahaha. God morgon säger jag till rickards mekaniker som pyser ner i duschen. Vi åker hela vägen ner till Uddevalla VM:et. Pratar och skrattar. Inget annat. Förutom att vi byggde "mektältet" tillsammans, då vi stod betydligt närmre varandra än vad vi kanske borde gjort. Nere i Uddevalla träffar jag min dåvarandre pojkvän, vi bråkade nästan hela den kvällen och för den delen hea helgen. Bråk, bråk, bråk. På fredags kvällen jobbade jag i öltältet, en riktigt rolig kväll tillsammans med Lisa och Gabbe. Mekanikern befann sig där bland folkmassan, inget speciellt så, men jag kunde ändå inte sluta kolla å honom.

Fredagen slog om till lördag och det var den här dagen rickard skulle kvala. Tyvärr kvalade han inte in. På kvällen jobbade jag också i öltältet. jag gjorde någonting jag inte är så speciellt stolt över, den kvällen flörtade jag med en annan kille. mekanikern kände honom så vi bytte nummer varpå han skulle hjälpa mig med flörten. tack och lov att vi bytte nummer för det var så våran resa började. Hela kvällen beställde mekanikner alkhol vid min kassa, en beställning jag var riktigt nöjd med att jag fick ta emot. När kvällen var slut, ville jag eftefesta men hans kudd hade redan fått honom att somna.

6 juli 2008 - södagen då mitt hjärta började lee igen. hela dagen ägnade vi oss åt att skriv sms, jag och mekanikern. När det regnade gick vi under samma paraply. Min mamma försökte verkligen med allt så att vi skulle åka i bilen tillsammans hem. mamma visste att jag inte mådde så bra i mitt dåvarande förhållande så jag antar att hon bara ville hjälpa till. Hela resan hem var obeskrivlig. Den dagen insåg jag att mekanikern inte bara var en mekaniker utan en otroligt fin människa. Jag började lee inifrån mitt hjärtat, jag började skratta på riktigt. Redan då kände jag mig hel. För just honom kunde jag vara mig själv, jag kunde berätta saker som hänt mig tidigtare i livet utan att han tyckte jag var en idiot eller dum. han såg mig för den jag var.

Våran långa resa började där och jag känner ända in i själen att han är den rätta för mig.
Robert Berman har funnits vid min sida nu i snart 1 år och 6 månader. En tid som bara byggs på mer och mer. Jag vet att han är den rätta för mig och de som träffat sin första riktigt och sista kärlek vet vad jag talar om. De som anser att jag är för ung för att hitta min kärlek vet inte vad de talar om, antagligen har de inte hittat sin kärlek eller så fick de aldrig den de drömt om.. Jag vet att detta är rätt och jag skulle aldrig någosin byta ut robert mot någonting annat. Nu vet jag vad ordet älskar betyder. Nu vet jag vad livet har för mening - tack vare Robet!
Jag Älskar dig.

Tror jag avslutar så här - ni som orkat läsa allting, en dag hittar ni också er riktiga kärlek. Ge inte upp hoppet för det gjorde aldrig jag. Jag var nära på att nöja mig med det näst bästa, men jag lyckades få den bästa. Världens finaste kille i mina ögon!

Hela söndags, måndags och idag har jag sovit jättemycket, Till 13.00-14.00 på dagarna.
Börjar undra att någonting är fel på mig - hahahaha. Nja vet inte riktigt. Får väl skylla mig själv när jag är uppe hela nätterna. Stackars robban ;P

Missade min sjukhustid i morse. Tänkte aldrig på att det var tisdag. Blir så irriterad på mig själv. men men.
Alla kan missa. vad händer idag då? Först ska jag städa klart, sen ska jag åka ner till Väsby centrum och möta min käraste för att gå och handla. Sen blir det en mysig middag här hemma. Runt sju - halv åtta måste jag ut till stallet oh se till min favorit häst :) ska ha kvällsfodringen också. Ska försöka hinna åka på robbans innebandy träning också.

Puss&hej 

Jag var på sjukhuset för 3 veckor sedan - fick det konstaterat att jag har fått handeksem.
Kul i mitt yrke, nix. Ska på en utredning på danderyds sjukhus den 10 November.
Första dagen jag är där ska de göra ett "pricktest" på min rygg där de lägger på olika ämnnen för att
se vad jag reagerar på. Den 12 nov ska jag själv ta bort remsorna och dagen där på den 13 nov måste jag åka tillbaka då de ska se vad jag reagerat på. 5 dagar senare den 17 nov ska jag återigen tillbaka till sjukhuset då de fastsäller vilken eksem jag har. jag ber verkligen till Gud att det inte är vatten jag är allergisk emot. Det återstår att se.

Vill berätta en hemlighet, men väntar nog ett tag till <3

Puss på dig Robert bergman - och tack för stt du gör min dag! Älskar dig

Jaha vad har hänt sedan sist. Rätt så mycket i mitt lila liv;P haha.

Började jobba i Märsta den 20 augusti som jag sedan slutade efter två veckor.
Dels för att Chefen inte riktigt var klok och dels för att Charlotte och Angelica slutade.
Sa upp mig på torsdagen och stod där utan jobb. vad gör man? Om inte söker nytt jobb.
Redan på fredagen, dagen efter jag sagt upp mig var jag och provjobbade på ett annat jobb
inne i stan som jag fick. salongen låg perfekt, mitt på kungsholmen. Centralt men ändå
avlägset. teamet vi tillslut fick ihop var fruktansvärt bra. Jag, Jespher och Bella - underbara människor.
Men, det stora MEN;et var att jag klarade inte av salongschefen. Han och chefen i märsta var båda
två utlänningar - inte för att jag har något speciellt emot dem men de har en helt annan kultur,
en kultur jag inte klarar av. Så jag sa upp mig igen. han på Baresso blev väl inte överlycklig och pikade mig
dagligen i en vecka. Då gav jag upp och sa upp mig direkt. Bara för att man väljer att inte vara kvar på ett
stället ska man inte bli behandlad som skit. Det går jag inte med på - då står jag hellre utan jobb ett tag och sedan jobbar skiten ur mig när jag hittat något annat. 

Från och med näst nästa vecka börjar jag på en annan mysig liten salong i sollentuna.
Mycket närmare hem, en svensk Chef, min älskling jobbar i området plus att jag får högre lön.
jag hoppas verkligen att det kommer bli bra på det här stället nu, för jag orkar inte byta jobb
något mer, det tar för mycket på mina krafter. men jag är ändå väldigt glad att jag bor i stockholm,
här finns alla möjligheter. Här kan man byt jobb om man inte är nöjd, utan att folk snackar,
har kan man vara mer kräsen och söka det man vill. Stockholm har nog blivit en liten favorit - trots
att jag inte alltid erkänner det:)

www.salongedsviken.se - hemsidan till salongen jag ska börja på.

Som ni märker är jag ju "arbetslös" just nu, eller rättare sagt står mellan två jobb. Tycker egentligen det är rätt så jobbigt eftersom jag är fruktansvärt rastlös. hahahah. Som tur är har jag börjat rida igen. Riden en jätte fin häst som heter Rente och står utanför Märsta. 169 cm i mankhöjd. Ägaren som heter Sofia har enbart en jättefin stamtavla på Rente så vi vet egentligen inte hur duktig hon är på dressyr eller hoppning. men troligtvis har hon gått medelsvår dressyr och medelsvår hoppning - enligt dem hon köpte henne utav. Det märks i dressyren att hon har lätt för att lära, då man i stort sätt kan galoppera på stället, galoppombyten och diverse saker:) Jätteroligt. fast just nu är Rente Halt så det blir mest bara at skritta.

Annars då.. ja robban är sjuk idag, tycker jätte synd om honom. usch han är magsjuk, har så svårt för kräkningar. Hoppas han blir bättre snart min lilla gosis.  

 

 
Jag älskar dig mer och mer för varje dag som går.
Är värdlens lyckligaste tjej som har dig vid min sida. Du är mitt ljus i livet.